Det nordiska energisamarbetet hyllas ofta som en grön succé. Men under ytan döljer sig en sårbarhet som snabbt måste åtgärdas.
Det framgår av en ny rapport som konsultbolaget Economic Security Forum har gjort på uppdrag av Nordiska ministerrådet.
Kriget i Ukraina, hybridattackerna och blockaden av Hormuzsundet har påverkat den nordiska energimarknaden kraftigt, säger Mikael Wigell, en av rapportens författare.
Däremot saknas en gemensam nordisk säkerhetsstrategi för att hantera olika hotbilder som skulle drabba den nordiska produktionen och distributionen av el.
– Det finns inte ett gemensamt forum för att hantera energisäkerhet på nordisk nivå. Det måste skapas.
Enligt Wigell behövs det inget nytt byråkratiskt organ, utan de ansvariga ministrarna borde ha klara protokoll för hur man ska agera när det uppstår en kris eller en incident.
– Det vore väldigt bra om man tillsammans kunde bedöma riskerna och planera för dem. För vi är väldigt sammankopplade när det gäller energin i Norden.
Kabelsabotage blottar akuta brister
Förutom bättre koordinering efterlyser rapporten ett större gemensamt beredskapslager och bättre kapacitet att reparera skador.
Wigell nämner som exempel Estlink 2-kabeln mellan Finland och Estland som gick av på juldagen 2024.
– Det tog väldigt lång tid innan man egentligen kunde börja reparera den, eftersom man inte hade kapacitet. Här skulle det behövas bättre koordinering mellan de nordiska länderna så att man får tillgång till reparationsfartygen.
För att säkra sig mot framtida skador på undervattensinfrastruktur rekommenderar Wigell att Finland diversifierar sin elimport.
– Ett effektivt sätt är att förstärka det direkta samarbetet mellan Finland och Norge genom att bygga en helt ny, direkt försörjningslinje mellan länderna.
Iskall vinter visade Finlands sårbarhet
I den nordiska jämförelsen klarar sig Finland överlag väl.
Finland har kapat sitt beroende av rysk energi. Energiförsörjningen är mångsidig och det skapar en grundläggande motståndskraft.
Däremot har Finland utmaningar och sårbarheter när det gäller väderförhållandena, i synnerhet eftersom vi är rätt beroende av vindkraft.
Det blev smärtsamt tydligt under den iskalla och vindstilla vintern i början av 2026.
– Vi hade ett väldigt utmanande läge i vintras. Det som räddade oss från en stor energikris var att landkabeln Aurora Line mellan Finland och Sverige just hade tagits i bruk innan vintern. Det visar att det är ganska bråttom med att bygga ut mer kapacitet, säger Mikael Wigell.
Han säger att Finland kunde ha blivit tvunget att börja ransonera el utan kraftledningen Aurora.
Datacenter äter upp kapaciteten
En annan växande utmaning är de enorma datacenter som planeras runtom i Norden. Dessa anläggningar slukar gigantiska mängder energi.
– Det saknas en samordnad planering för dessa datacenter, som på sikt kommer att lägga beslag på väldigt mycket kapacitet. Vi måste få till en gemensam planering så att alla länder vet vad grannarna sysslar med och kan bygga ut elnätet i takt med etableringarna, säger Wigell.
Åland har hamnat mellan stolarna
För Ålands del finns flera sårbarheter.
Trots att vindkraften har byggts ut kraftigt de senaste åren producerar Åland i dagsläget bara trettio procent av sin egen el. Hela sjuttio procent av elen importeras.
Elen till Åland kommer från två elkablar som binder samman landskapet med omvärlden, en till det finländska fastlandet och en till Sverige.
Men Sverige har egentligen ingen skyldighet att försörja Åland i en krissituation.
Om båda kablarna skulle slås ut samtidigt skulle Åland vara i ett väldigt utsatt läge.
– Det är därför viktigt för Åland att göra en reell lägesbedömning över vad man ska göra, exempelvis när det gäller beredskapslager, säger Mikael Wigell.
Ålands sårbarhet beror på dess autonoma ställning. Landskapet har hamnat utanför det nordiska säkerhetsarbetet.
– När det gäller försörjningsberedskapssamarbetet mellan Finland och Sverige står Åland i dag helt utanför. Det gör att Ålands specifika behov inte tas i beaktande.
Rapportens slutsats är att Åland precis som Grönland och Färöarna omedelbart ska tas med som en fullvärdig medlem i de nordiska samarbetsorganen för energisäkerhet.