I Danmark har man ibland en förmåga att uttrycka sig drastiskt.
– Om jag hade små barn i dag skulle jag hellre vilja att de rökte än att låta dem vara ensamma på sociala medier, sa Danmarks statsminister Mette Frederiksen nyligen på en AI-konferens.
Hon fick senare lov att förklara att hon inte vill att att barn ska röka, men poängen gick ingen förbi.
När Danmarks nya regering presenterades på tisdagen skärpte den kravet på en åldersgräns för sociala medier.
Den förra danska regeringen ville förbjuda sociala medier för barn under 15, men ge föräldrar tillåtelse för 13-åringar att använda dem. Nu slopar man dispensen för 13-åringarna.
Hela Norden har nu samma mål
I tisdags presenterade också den svenska regeringens utredare ett förslag om att förbjuda sociala medier för barn under 15. Lagen föreslås träda i kraft år 2028.
I Norge väntas stortinget ännu i år klubba en lag som förbjuder plattformar som Instagram, Tiktok och Snapchat fram till året man fyller 16 år. Modellen, som handlar om att barn på samma klass ska ha samma regler, förekommer också i diskussionen i övriga nordiska länder.
I Finland utreds fortfarande frågan, men statsminister Petteri Orpo (Saml) har klart slagit fast att målet är en åldersgräns på 15 år. På Island finns samma mål.
Bakgrunden är en växande oro för ungas psykiska ohälsa, som delvis kan bero på skadeverkningar av beroendeframkallande sociala medier.
Barn har yttrandefrihet
Att förbjuda sociala medier för barn kan framstå som en lockande snabblösning, som åtminstone delvis kan avhjälpa ett komplext problem.
Den svenska utredningen visar ändå att frågan inte är alldeles enkel.
Åldersgränsen väcker inte minst frågor kring barns rätt till yttrande- och informationsfrihet. Till exempel får barn enligt FN:s barnrättskommitté inte stängas ute från digitala miljöer de behöver för att få information och uttrycka sina åsikter.
Tillgången till sociala medier beskrivs som extra viktig för särskilt sårbara barn, som till exempel har en funktionsnedsättning eller identifierar sig som HBTQI.
Nyligen slog också 83 finländska forskare fast att det saknas vetenskapliga bevis för att ett förbud mot sociala medier skulle förbättra ungdomars hälsa.
De efterlyser istället tuffare krav på att teknikjättarna ska åtgärda plattformarnas skadliga egenskaper.
Den svenska utredningen anser ändå att det är proportionerligt att på ett avgränsat sätt förbjuda sociala medier. I praktiken skulle det handla om att regleringen begränsas till inloggat läge, då skulle barn fortsatt ha tillgång till information på internet som inte kräver ett konto.
Vad som finns kvar av gemenskapen på sociala medier utan inloggning tål möjligen att diskuteras.
Svårt att kontrollera förbud
Avsaknaden av vetenskapliga bevis för hur ett förbud skulle slå mot unga förklaras med att det ännu saknas erfarenhet. I Australien, som var först i världen med ett förbud, görs visserligen ambitiösa uppföljningar, men ännu är det för tidigt att säga någonting om resultaten.
Det som står klart i Australien är ändå att barnen lär sig att kringgå reglerna. Sveriges Radio rapporterar att en betydande andel av ungdomarna, enligt landets nätsäkerhetsmyndighet, finns kvar på sociala medier.
Att Sverige, Finland eller något annat nordiskt land ska kunna ta upp kampen mot techjättarna mer framgångsrikt än Australien känns optimistiskt.
EU-kommissionens vice ordförande Henna Virkkunen önskade därför nyligen i en intervju för Svenska Yle att medlemsländerna gör gemensam sak för att skydda barnen.
Den stora utmaningen är att verifiera användarnas ålder utan att ge techbolagen tillgång till ännu mer information.
Enligt Virkkunen är lösningen de digitala identitetsplånböcker som möjligen kan tas i bruk ännu i år. Enligt planerna skulle plånboksappen inte lämna ut någon annan information än att en person är över eller under en viss ålder.
Gäller knappast dagens tonåringar
Ingenting tyder ändå på att EU inom kort kommer att införa gemensamma åldersgränser för sociala medier.
EU-parlamentet krävde redan 2025 i en resolution en harmoniserad europeisk åldersgräns, men hittills har detta inte lett till konkreta åtgärder.
En expertpanel som tillsatts av kommissionsordförande Ursula von der Leyen ska ge sina rekommendationer i juli.
De tonåringar som idag är rädda att förlora rätten att använda sociala medier behöver kanske inte vara oroliga. Det kommer ta några år innan förbuden är på plats.
Den svenska utredaren Lisa Englund Kraft säger också i Sveriges Radio att lagen inte i första hand riktar in sig på dem, utan på barn som växer upp idag och som ännu inte blivit beroende av sociala medier.
Magnus Swanljung är Svenska Yles Nordenkorrespondent.