Polyfyli

Gruppen "Varmblodiga djur", markerad med blått, är polyfyletisk eftersom den inte "hänger ihop", de ingående grupperna är inte varandras närmaste släktingar.

Polyfyli (grekiska: polýs, 'många' + phylē, 'släkt', 'stam') är ett taxonomiskt klassifikationsbegrepp som används inom biologin och har sitt ursprung i kladistiken. Det syftar på en ytligt sett liknande gruppering med olika biologiskt ursprung. Motsatsen är monofyletisk.

Definition och exempel

En grupp organismer ingår i en polyfyletisk grupp när olika representanter för gruppen inte är varandras närmaste släktingar. De har inte en nära gemensam anmoder, utan deras gemensamma anmoder är också anmoder till andra organismer. Ett annat ord för polyfyletisk är onaturlig.

Exempelvis är de varmblodiga djuren en polyfyletisk grupp. Gruppens två komponenter, däggdjur och fåglar, är inte nära släkt med varann utan har utvecklats separat från olika grupper av "kallblodiga" djur. Studier har visat att varmblodigheten hos djur uppkom för cirka 233 miljoner år sedan, hos föregångare till de tidigaste däggdjuren. Som en parallell utveckling uppkom ungefär samtidigt de inte nära besläktade dinosaurierna, vilka senare gav upphov till (de varmblodiga) fåglarna. Även många dinosaurier kan ha varit varmblodiga.

Andra typer, systematik

Motsatsen till en polyfyletisk grupp är en som är monofyletisk. I det fallet har verkligen alla representanterna i gruppen en nära gemensam anmoder. En parafyletisk grupp saknar däremot en gren som rent genetisk hör till gruppen; exempelvis är fåglar direkta ättlingar till kräldjur, men de räknas inte till kräldjuren.

Dessa tre begrepp har sitt ursprung i kladistiken, en fylogenetisk systematik som i modern tid utvecklats med hjälp av bättre kunskap om olika djurarters genom. Kladistiken för olika relaterade arter kan presenteras i ett trädliknande kladogram (jämför släktträd), där förgreningar visar hur släktskap hör samman och utvecklas.

Se även

• Fylogeni
• Monofyli
• Parafyli