Jump to content

Dot (a̱lyem)

Neet di̱ Wikipedia
               

Á̱ lyuut ati̱kut wuni di̱n Tyap Maba̱ta̱do ja (Maba̱ta̱do)

Dot
modern natural language
TafaLow Franconian Jhyuk
A̱lyoot a̱lyem a̱byinNederlands, Hollands, Vlaams Jhyuk
A̱lyoot da̱niantheodisk, Low Countries Jhyuk
Coordinate location52°0′0″N 5°0′0″E Jhyuk
Ci̱tOld Low Franconian, Middle Dutch Jhyuk
Has grammatical casenominative case, accusative case, dative case Jhyuk
Has tensepresent tense, past tense Jhyuk
Has grammatical moodindicative, imperative, subjunctive Jhyuk
LyuutDutch alphabet, Dutch six-dot Braille, Dutch eight-dot Braille Jhyuk
Uses capitalization forproper noun Jhyuk
Language regulatory bodyNederlandse Taalunie Jhyuk
Ethnologue language status1 National Jhyuk
Á̱ fang ma̱Dutch studies Jhyuk
NkhangQ15844603 Jhyuk
Practiced byDutch language specialist Jhyuk
Category for music in this languageCategory:Dutch-language music Jhyuk
Has conjugation classGermanic strong conjugation, Germanic weak conjugation Jhyuk
Sa a̱meangCategory:Dutch pronunciation Jhyuk
Female form of labella langue néerlandaise Jhyuk
Entry in abbreviations tableнидерл. Jhyuk
Stack Exchange taghttps://linguistics.stackexchange.com/tags/dutch, https://tex.stackexchange.com/tags/dutch Jhyuk
Wikimedia language codenl Jhyuk
Map
A̱tyulyiatdot

Dutch (Nederlands nl) ji yet a̱lyem Jamanik Jenshyung kya di̱ kwai lilyem Ndo-Yurop ji, nang kpa̱mkpaan ma̱ng á̱niet milyon 25, bibya lyiat nang a̱lyem mbyin a̱ni[1] a̱wot á̱niet 5 nang a̱lyem a̱feang a̱wot jija si̱ yet a̱lyem Jamanik a̱tat nang á̱ lyiat a̱ swak a̱ni mi̱ swanta hu. Mi̱ Yurop, Dot ji ja yet a̱lyem mbyin a̱lyiak á̱niet Nedalan ma̱ng Fi̱landa ka (mbeang %60 á̱kum á̱niet Ba̱li̱jiyom ka).[2][3] Dot ji ku yet a̱lyem a̱nyiung a̱mami lilyem a̱gwomna̱ti Afi̱rika A̱tak ba̱ng si̱ tat 1925, jen ji nang á̱ shai nji á̱ tyia̱ Afi̱rikaan, a̱lyem ka̱ vwuon a̱wot ka̱ yet nggwon a̱lyem Dot kya nang á̱nietlyiat da̱ a̱lyem a̱bya maai fi̱k.[4][lower-alpha 1] Ca̱caat ma̱ng wa̱i a̱lyiat hu nang á̱ nyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nhu a̱ni, á̱ bye kyiak Afi̱rikaan ji̱ yet nggwon a̱lyem,[5] nang kyang ku swak á̱niet milyon 16 lyiat a̱ni, a̱lyiak mi̱ bibyin Afi̱rika A̱tak ma̱ng Namibya,[lower-alpha 2] a̱wot ku neet di̱ zwá-a̱lyiat Dot Kyep ja.

  1. Ghyuap di̱n tyan: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named "Feiten".
  2. European Commission (2006). "Special Eurobarometer 243: Europeans and their Languages (Survey)" (PDF). Europa. Archived from the original (PDF) on Zwat Sweang 21, 2007. Retrieved Zwat Sweang 3, 2007. "1% of the EU population claims to speak Dutch well enough in order to have a conversation." (wat 153).
  3. Ghyuap di̱n tyan: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named "UofL".
  4. Wouden, Ton van der (2012-06-27). Roots of Afrikaans: Selected writings of Hans den Besten (in English). John Benjamins Publishing. p. 258. ISBN 978-90-272-7382-6.
  5. Kirsner, Robert S. (2014-02-15). Qualitative-Quantitative Analyses of Dutch and Afrikaans Grammar and Lexicon (in English). John Benjamins Publishing Company. p. 1. ISBN 978-90-272-7104-4.

A̱ka̱fwuop nta

[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]
  1. Afi̱rikaan yet nggwon a̱lyem Dot kya; nwuan Booij 1999, p. 2, Jansen, Schreuder & Neijt 2007, p. 5, Mennen, Levelt & Gerrits 2006, p. 1, Booij 2003, p. 4, Hiskens, Auer & Kerswill 2005, p. 19, Heeringa & de Wet 2007, pp. 1, 3, 5 a li.
    Gbangbang, á̱ ku yei Afi̱rikaan Dot Kyep ja; nwuan Deumert & Vandenbussche 2003, p. 16, Conradie 2005, p. 208, Sebba 1997, p. 160, Langer & Davies 2005, p. 144, Deumert 2002, p. 3, Berdichevsky 2004, p. 130 a li.
    Afi̱rikaan ku ta a̱ ghwut neet mi̱ zwá-a̱lyiat Dot sa̱ncuri 17 ji ja; nwuan Holm 1989, p. 338, Geerts & Clyne 1992, p. 71, Mesthrie 1995, p. 214, Niesler, Louw & Roux 2005, p. 459 a li.
    Da̱ a̱ka̱vwuo ma̱ a̱di̱di̱t, á̱ ku wa̱i Afi̱rikaan nang a̱lyem kyai-kikyai kya, nang á̱ kyiai di̱n kap ma̱ng lilyem ghyáng a̱ni, ku zwa Dot jhyang ji̱ byia̱ a̱hyohyoot a̱gi̱rama lan Dot a̱ni; nwuan Sebba 2007, p. 116 a li.
  2. Á̱niet nkwa vam vwuon lyiat nji da̱ a̱ka̱vwuo ma̱ a̱di̱di̱t a̱ lan a̱mgba̱m lilyem a̱gwomna̱ti Afi̱rika A̱tak; nwuan Webb 2003, pp. 7, 8, Berdichevsky 2004, p. 131 a li. Jija á̱ lyiat da̱ a̱ka̱vwuo ma̱ a̱di̱di̱t a̱ swak konyan; nwuan Alant 2004, p. 45 a li.
    Á̱niet ma̱ a̱di̱di̱t lyiat a̱wot ba̱ fi̱k njii nang a̱lyem a̱feang ku a̱tat; nwuan Deumert & Vandenbussche 2003, p. 16, Kamwangamalu 2004, p. 207, Myers-Scotton 2006, p. 389, Simpson 2008, p. 324, Palmer 2001, p. 141, Webb 2002, p. 74, Herriman & Burnaby 1996, p. 18, Page & Sonnenburg 2003, p. 7, Brook Napier 2007, pp. 69, 71 a li.
    Á̱ ku tyan nyia̱ % 40 á̱niet Afi̱rika A̱tak maai lyiat ma̱ a̱da̱dei ma̱ng Afi̱rikaan; nwuan Webb 2003, p. 7 McLean & McCormick 1996, p. 333 a li. Afi̱rikaan yet lingwa fi̱rangka Namibya ja; nwuan Deumert 2004, p. 1, Adegbija 1994, p. 26, Batibo 2005, p. 79, Donaldson 1993, p. xiii, Deumert & Vandenbussche 2003, p. 16, Baker & Prys Jones 1998, p. 364, Domínguez & López 1995, p. 399, Page & Sonnenburg 2003, p. 8, CIA 2010 a li.
    Ku nang á̱ nwai lyen a̱xa̱caat shi a̱mgba̱m á̱niet ba̱ lyiat Afi̱rikaan a̱ni, á̱ ku tyan ku si̱ bai tsi̱tsak milyon 15 ma̱ng 23. Afi̱rikaan byia̱ á̱nietlyiat milyon 16.3; nwuan de Swaan 2001, p. 216 a li. Afi̱rikaan byia̱ a̱kuu á̱nietlyiat milyon 16; nwuan Machan 2009, p. 174 a li. About 9 million people speak Afrikaans as a second or third language; see Alant 2004, p. 45, Proost 2006, p. 402. Afrikaans has over 5 million native speakers and 15 million second language speakers; see Réguer 2004, p. 20. Afi̱rikaan byia̱ kpa̱mkpaan ma̱ng á̱nietlyiat mbyin milyon 6 ma̱ng á̱nietlyiat a̱lyem a̱feang milyon 16; nwuan Domínguez & López 1995, p. 340 a li. Ma̱ a̱byin Afi̱rika A̱tak, si̱ ku swak á̱niet milyon 23 lyiat Afi̱rikaan ma̱ng shi lyen lyiat ku vwuon, nang a̱kpa a̱nyiung mami a̱kpa a̱tat yet á̱nietlyiat mbyin bya; nwuan Page & Sonnenburg 2003, p. 7 a li. Á̱ tyan nyia̱ kpa̱mkpaan ma̱ng á̱niet milyon 15 bya lyiat "Afi̱rikaan A̱dyundyung Á̱niet" nang a̱lyem a̱feang, ma̱ng shi lyen lyiat ku vwuon vi̱vwuon a̱ni; nwuan Stell 2008, p. 1 a li.
    Dot ma̱ng Afi̱rikaan tai a̱ghyang; nwuan Gooskens 2007, p. 453, Holm 1989, p. 338, Baker & Prys Jones 1998, p. 302, Egil Breivik & Håkon Jahr 1987, p. 232 a li. Di̱n vak tai lyuut hu; nwuan Sebba 2007, p. 116, Sebba 1997, p. 161 a li.
    Ku lan swan ma̱ a̱hyohyoot Á̱nietlyiatdot ba ba̱ fi̱k Afi̱rikaan lan Á̱nietlyiatafi̱rikaan ba̱ fi̱k Dot; nwuan Gooskens 2007, p. 454 a li.
Ghyuap di̱n tyan: <ref> tags exist for a group named "lower-alpha", but no corresponding <references group="lower-alpha"/> tag was found.